Reportage 2020


2020-10-21

Gammeldags rosor i annorlunda samplantering -  med Gunilla Uhlin-Friberg

 

Gunilla anser sig inte vara en expert på rosor utan helt enkelt bara galen i rosor och då huvudsakligen gammeldags sådana. Hon berättar om hur hon ser på att odla rosor och hur hon gör. Gunilla gav oss under kvällen en inblick i hur man kan tänka kring samplantering med Gammeldags rosor som bas.

 

Gammeldags rosor härstammar huvudsakligen från medeltiden och är mestadels engångsblommande dock kraftigt så när det beger sig. De doftar starkt och har färger från vitt till ljusrosa till starkt rosa och cerise till mörkt pupurvioletta nyanser. Där finner man bl a rosgrupperna alba, gallica, damascena, centifolia och centifolia muscosa. Generellt är de mer lättskötta och mindre krävande än moderna rosor.

 

Samplantering fyller flera olika funktioner. Estetiskt är en aspekt som bl a ger en fin dynamik i rabatten. Eftersom gammeldags rosor oftast bara blommar en gång per säsong och vanligtvis inte så länge samt att rosens blad inte alltid så vackra, så är det fint med växter som blommar både före, under och efter rosens blomning.  Växtmässigt tycker rosor om kompisar för när de samplanterade växterna vissnar ner så blir de bra marktäckare vilket både håller fukt och ger näring samt fungerar bra som täckning för rotsystemet istället för att kupa.   

 

Exempel på rosens kompisar är jättedaggkåpan som blommar länge. Generellt så blir limefärgade växter som små solglimtar bland rosorna. Gräs, pioner, klematis och alunrot är också fint. Bladväxter som går ton i ton med rosen blir en vacker kombination, exempelvis en hosta som heter Frances William som klarar mycket sol. Lavendel och rosor är enligt Gunilla dock ingen bra kombination p g a att de kräver olika förutsättningar, istället kan man då t e x använda nepetor.

 

Samplantering med Gammeldags rosor ger många fina möjligheter att skapa en frodig och dynamisk trädgård.

 

Carina Blixt

 

2020-09-22

Odla på växternas villkor 

 

Så samlades vi äntligen i bästa Corona-anda för höstens första föredrag. Knappt 50 medlemmar inklusive delar av styrelsen hade föranmält sig för att lyssna till Peter Korns minst sagt annorlunda odlingsfilosofi. Alla höll bra avstånd och sittplatserna räckte för att sitta mycket glest. Fika och lotteri hoppade vi över.  


Peter vill efterlikna de stora stäppernas miljö men har upptäckt att hans djupa sandbäddar (20-30 cm sand 0-8 mm) faktiskt passar många fler växter än man kanske tror. Tex har även rosor funnit sig väl. Sanden håller fukt och växterna utvecklar stora rotsystem. Det är dock viktigt att spola av rötterna innan plantering och att varje år ta bort det organiska materialet ovan jord, annars blir det jord av bädden. Vind är inget problem för Peters växter, tvärtom finner han att det blir färre sjukdomar.  


Peter blandar friskt av färger och sorter. Det är vad folk vill ha även om de inte törs erkänna det säger han. Så gärna ett par hundra lökar per m2 och 30-50 sorters perenner i rabatten.  

 

Film

Föredraget filmades av en sistaårselev från Medialinjen på Rudbeck och vi hoppas kunna lägga ut det inom kort på Youtube så att också ni som inte var närvarande kan höra Peter och se de vackra bilderna 

Vid pennan Mia Gille


2020-08-31

Växtkalas 2020  

Årets växtkalas i parken vid Idunvägen hos Jannecke Schulman var lite av avstamp för höstens plantering och framtida trädgårdsdrömmar. Växtborden var glest placerade allt enligt FHM i dessa coronatider. Snart blev borden välfyllda av allehanda växter från de minsta löparfetblad till stora träd, t ex catalpa. Växtlyckan var stor och total!


Växtbytet gick med rasande fart, precis som det brukar göra. Svarta moln och några regndroppar skrämde inte oss. Och så roligt att träffa både gamla och nya trädgårdsvänner. Många nya ansikten, nya medlemmar som har hittat hit. Mycket välkomna!  

Vid anteckningen Rita Almgren 

 


2020-02-19

Årsmötet 2020

Sollentuna Trädgårdsgille höll sitt årsmöte den 19 februari 2020. Mötet var relativt välbesökt, och årsmötesförhandlingarna var som vanligt väl förberedda och klarades snabbt av med Riita Almgren som ordförande och Carina Blixt som sekreterare.


Liksom tidigare år är det bara att konstatera att Gillet är en välskött och väl fungerande trädgårdsförening. En eloge till styrelsen som lägger ner ett omfattande arbete med en väl fungerande ansvarsfördelning och ett tack till alla resurspersoner som stöttat styrelsearbetet.


Medan vi samlades fick vi traditionsenligt se Janneckes fina bildspel från 2019. Under året arrangerades totalt 28 olika aktiviteter med sju föredrag och nio trädgårdsvandringar, utflykter, växtkalas och besök i trädgårdar. En höjdpunkt var firandet av Gillets 20 årsjubileum i Oxstallet nära Edsviks slott med förtäring, musik, skördebord och hattparad.


Gillet hade 483 huvudmedlemmar och 1 hedersmedlem, vilket är detsamma som 2018, medan antalet familjemedlemmar hade ökat till 87, då de registreras under eget namn.


Föreningens ekonomi är god, resultat och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2019. Årsmötet fastställde budgeten för 2020 och beslöt att årsavgiften för 2020 ska vara oförändrad med 340 kr för huvudmedlem och 20 kr för familjemedlem.


Under 2020 kommer styrelsen att bestå av ordförande Riita Almgren – omval på 2 år, Maria Gille - vice ordförande, ledamöterna Carina Blixt, Viktoria Marklund - omval på 2 år, Therese Larsson  – vald på 2 år (tidigare ersättare) samt Jill Åkerblom – fyllnadsval på 1 år (tidigare ersättare). Som nya ersättare på 1 år valdes Katarina Wicksell och Gizella Vizel-Lindberg. Åsa Lundgren och Maria Sundström lämnar styrelsen. Riita tackade dem för deras insatser med tal och presenter.


Såväl revisorer som ledamöterna i valberedningen omvaldes. Ordförande tackade dem för engagerat arbete och för att de ställer upp igen.


Efter årsmötet bjöd föreningen på kaffe med dopp.

Vid pennan Anita Kollerbaur


2020-02-19

Gråärter, rovor – och den älskade kålroten

 

Agneta Magnusson har ett långt förflutet som odlare av gamla kulturväxter, bland annat som ordförande i föreningen SESAM som aktivt odlar, sparar och sprider frö.

Dessa växter var bland det som de första människorna började konsumerar men riskerar nu att försvinna i det moderna jordbruket och Agnetas oro över detta ledde till att hon skrev en bok, ”Gråärter, rovor – och den älskade kålroten”, som många av oss köpte. Agneta hade också gjort massor av små fröpåsar som hon generöst delade ut.

 

Vi fick målande beskrivningar av hennes favoriter bland hundratals ärter. De både blommar vackert, många i blå-lila-rött, är lättodlade och får hållbara ärter som är mycket goda att äta. Torka, koka till mos och ät med mycket smör! Eller odla Lokförare Bergfelts Jätteärt, en sockerärt som får 20 cm långa baljor och blir 2,5 m hög!

 

Och vem kunde tro att man skulle längta efter att få smaka en rova? Agneta berättade om många sätt att tillaga dem, mest oväntat var väl efterrätten råriven rova blandad med vispad grädde och smaksatt med syrablad.

Vid pennan Mia Gille


2020-02-02

Frö- och knölbyteskväll

Visst känner man sig extra sugen på att sätta igång med frösådd så tidigt som möjligt, denna varma vinter!


Över 20 medlemmar hittade till årets frökalas hos Agneta och Ingemar på Borevägen. Utbudet var synnerligen varierat, blommor, grönsaker, rotsaker, örter, frön av träd.  Påsarna var välmärkta och fröfrossan tog vid direkt. Trängseln kring fröbordet var påtaglig men alla fick vad de önskade, nästan. Tyvärr saknade vi purjolök och paprikor! Det mesta gick åt och lyckan var total.


Efteråt bjöd Agneta på jättegoda bärpajer med glass och vaniljsås och läckra chokladpraliner.  En inspirerande kväll med mycket trädgårdsprat. Tack alla som kom och gjorde detta möjligt!

Vid pennan Rita Almgren


2020-01-21

Trädgårdsmyller med Christina Winter

Årets första föredrag hölls i ny lokal, Klubben i ungdomshuset Satelliten, eftersom Amorina renoveras. I pausen fylldes fiket av trädgårdsvänner för att serveras kaffe av den vänliga personalen.


Christina visade underbara närbilder och berättade entusiastiskt om de små insekterna som pollinerar till nytta för oss. Ja, faktiskt är det ett villkor för vår matförsörjning att de finns, 75% av alla matgrödor är beroende av insekter för sin frösättning. Vi tänker kanske mest på frukt och bär men även viktiga grödor som kaffe, kakao och soja behöver pollineras av insekter. Insekterna är i sin tur helt beroende av att få pollen och nektar för sin överlevnad.


Vi kan hjälpa dem och samtidigt få nytta av dem genom att plantera tidiga lökväxter och former av Salix. Andra insektsfavoriter är blåbärstry, röda vinbär och hallon. Vi kan odla perenner och kryddörter i små och stora rabatter eller kanske bara i en kruka.


De viktigaste pollinerarna är humlor, solitärbin, blomflugor och honungsbin. Med undantag för honungsbina så bygger dessa insekter inte stora samhällen utan honan lägger ägg i enstaka håligheter. 30% av arterna lägger sina ägg ovan jord och drar nytta av de insektshotell vi sätter ut medan 70% gör det under jord. För de senare är det värdefullt att spara platser med sand eller sandig jord, gärna med en vertikal yta. Och undvik markduk under plattor! Insektsbona innehåller troligen larver över vintern så var försiktig med rensning.


Christina visade vackra bilder från sin egen trädgård där hon låtit gräs och blommor växa upp i öar till en äng med klippta gångar emellan. Har man dessutom plats att spara ett slarvigt hörn är det till nytta för många små djurs övervintring.

Vid pennan: Mia Gille