2019-11-27, 2019-12-10-11

Julkransar och Julgrupper hos  Linda Schilén 

Inför julen har Gillets medlemmar vid tre tillfällen samlats hos Linda Schilén i hennes vackra växthus på Överjärva Gård. Vid första tillfället gjorde vi julkransar och vid de två efterföljande blev det julgrupper.

 

Efter en mycket inspirerande introduktion av Linda, där hon bl a gick igenom några grundregler för att skapa en harmonisk komposition så var det vår tur att göra våra egna. En grund av grönt såsom ädelgran, mossa, kryptomeria o dyl, pyntades med ett urval från Lindas rika sortiment. Det var växter, både levande och torra, samt pynt och kärl av alla dess slag. Alla arbetade entusiastiskt och om vi inte fick till det riktigt så kom Linda och hjälpte oss att se hur vi skulle få det hela att lyfta. För de som kunde slita sig så bjöd Linda på god glögg och fika.

Mycket nöjda var vi och många vackra kompositioner bars hem som får pryda julen.

 

God jul och Gott Nytt År!

2019-11-19

Trädvård i din trädgård, Daniel Daggfeldt

Daniel berättade för oss 92 åhörare om sin kärlek till och vördnad för de riktigt stora och gamla träden. De erbjuder en utmaning när de på grund av tex storlek eller sjukdom ska åtgärdas men är samtidigt viktiga att bevara då de blir alltmer sällsynta.

 

Daniel gav oss många praktiska råd om hur vi ska sköta våra träd, här är några som vi kanske inte tänkt på:

• Trädet behöver en stor yta (trädspegel) under sig som inte är bevuxen med näringskrävande växter. Det kan vara barkmull, perenner eller oklippt gräs. Ytan ska vara lika stor som trädets yttre krona. En kortklippt gräsmatta tar för mycket av näringen och maskarna trivs inte där.
• Skydda trädets bark från påkörning av gräsklippare och trimmers.
• Sätt uppbindningsstolpar en bit från stammen, använd mjuka rep och flytta ner dem efter hand så att trädet stimuleras att rota sig.
• Vattning kan behövas i flera år efter plantering beroende på vädret. Se på trädet!

 

Daniel rekommenderade ett par böcker och en websida:

Stadsträdgårdslexikon av Henrik Sjöman, An Illustrated Guide to Pruning av Edward F. Gilman och www.vetree.eu av David Lonsdale

 

Vi fick lära oss att all beskärning måste ha ett syfte. Trädet kan behöva göras mindre för att hålla för tung frukt. Kronreduktion börjar i toppen och går efter trädets utsida neråt.

Ett reduktionssnitt läggs vid en tillväxtpunkt. Den kvarvarande grenen ska vara minst 1/3 av den borttagna.

 

Det kan också behöva tas hela grenar av andra skäl. Ett kragsnitt ska göras vinkelrätt mot den oönskade grenen så att tvärsnittet blir så litet som möjligt. Vi är många som sågat för nära grenkragen!

2019-10-21

Odla året runt, Lena Israelsson 

 

Lena är en entusiastisk året-runt-odlare som höll ett inspirerande och innehållsrikt föredrag om hur man gör för att kunna skörda grönsaker och örter nästan hela året.  

 

Inledningsvis pratade Lena om vikten av att ”mata jorden”. För att överhuvudtaget kunna odla måste jorden vara näringsrik, mullrik och porös. Organiskt material behöver därför tillsättas såsom t ex kompost, ogräsrens, gräsklipp och stallgödsel. Dyngmaskar, minst 3 per spadtag, är också en viktig komponent för att få en bra jord. Hög mullhalt möjliggör en intensivare odling. 

 

Planering och framförhållning är A och O för en längre odlingssäsong. 2 skördar är sällan något problem men man kan även få 3 skördar på ett år. Lär känna de olika växterna, kall- respektive varmvädersväxter, hur trivs de ihop samt kombinera växter som växer långsamt respektive snabbt. 

 

Många fler växter är s.k. kallvädersväxter och tål mer kyla än vad man tror såsom ex vis pak choi, spenat, dill, morot, sallad, purjolök och rotselleri. En del grönsaker blir dessutom godare efter frost. Varmvädersväxter är t ex tomat, chili, paprika, potatis och squash. Dessa är mindre tåliga för kyla. 

Effektivt är att kombinera växter som växer långsamt med de som växer snabbare. Snabbväxande är t ex spenat pak choi, rädisa, rucola och rödbeta. När de har skördats så blir det då plats för de långsamma växterna såsom ex vis. broccoli, persilja, brytbönor och mangold.  

 

Ett sätt att ha bra framförhållning och för att få en längre odlingssäsong är att löpande bredså i krukor, tråg och plastlådor. När plantorna vuxit till sig så har man ett helt skafferi med plantor som man sen kan plantera ut. De växter som tål mer kyla och är snabbväxande kan man då plantera ut på sensommaren och sen skörda senare under hösten.  

 

För att möjliggöra odling av fler växter långt in på hösten och tidigt på våren så kan man även på fler olika sätt skapa växthusklimat .  Fiberduk, odlingstunnel och vindskydd är några exempel.  

 

Växter kräver minst 10 timmars ljus per dygn vilket man måste beakta framförallt vid odling under höst och vinter.  

 

Alla kallvädersväxter kan vintersås vilket möjliggör en tidig vårskörd. Vid sådd direkt i odlingslådor sår man innan tjälen gått i marken. Det får dock inte vara för varmt vid sådd för då finns risk att det börjar gro för tidigt. När första vårsolen tittar fram så är fröna redan ”färdigpreppade” och börjar då gro fort vilket ger en tidig vårskörd. Man kan även vinterså i plastlådor. Så i jan/feb, ställ ut och täck med snö. Plantorna blir många och behöver skolas om före utplantering 

 

Under vintern flyttar man in sin odling som då mest handlar om odling av blad och kryddörter.  Ofta behövs växtbelysning.  Ärtskott, basilika och timjan går bra. Vill man att de ska bli stora så måste man gödselvattna. Mikroblad såsom t ex amarant broccoli, mungbönor, rucola och smörgåskrasse kan man odla i tråg på fuktad hushållspapper och belysning behövs inte till dem. Groddning av ex vis mungbönor, alfa alfa och bockholmsklöver är också tacksam odling under vintern. Det finns även möjlighet att odla med s.k hydroponisk odling vilket innebär att man odlar utan jord. Har man möjlighet så kan man även ordna ett inomhusväxthus med lysrör- eller LED-belysning.  

 

Det mesta går att odla under sommaren men det finns växter som inte gillar hetta och har då svårt att gro i värme.  Sallat, rucola, rädisa och spenat är exempel på det. För att få dem att gro så sår man i ett tråg och ställer i kylen ett par dygn innan de ställs ut i varm sol. 

 

Lena gav många intressanta exempel på möjligheter och växter att odla året om.  Vill man veta mer så har hon skrivit en bok med samma titel, dvs Odla året om. 

 

Vid pennan  

Carina Blixt 

2019-09-17

Klimatsmart odling

 

Jan Röed, ekolog och expert på mikrobiell odlingsteknik, var kvällens föreläsare. Genom sin forskning gav han oss en teoretisk bakgrund till vikten att samverka med ekosystemet i jorden. Samverkan ger inte bara klimatfördelar utan förstärker även växtens förmåga till eget försvar och ger en bättre avkastning t ex i tomatväxthuset eller grönsakslandet. Föredraget tog upp frågor som hur fungerar samverkan mellan mikrolivet och växten i rhizosfären, hur lagrar vi in kol och humus i odling, vilka enkla metoder kan du själv använda i din trädgård.

 

Begrepp som Jan använde och som kan behöva en definition:

Mikroliv – antalet mikroorganismer ses som indikator för jordens hälsa och kvalitet. Genom att tillföra organiskt material ökar man mängden mikroorganismer, vilka förbättrar jordkvaliteten och förser växter med näring och skydd.

Rhizosfären – området närmast växtens rot

Biomassa – ett förnybart energislag som används för att producera både värme och el. Tillverkningen av biomassa sker genom att använda t ex flis, grot, restprodukter från sågverk samt komposter.

Biokol – en produkt från biomassa som förkolas i fabrik. Biokolen kompletteras med kompost eller annan näringsrik källa före användning i markbäddar.

Regenerativt jordbruk - återbilda eller förnya genom att minimera plöjning, ha jorden beväxt, odla fleråriga grödor och låta betande djur sätta fart på fotosyntesen via sin gödsel och betande.  

Mullhalt - ökad mullhalt minskar växthuseffekten

Kolcykel – ett kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer

Jordbundna patogener - orsakar växtsjukdomar genom t ex parasiter, svampar, skadeinsekter

Humus – humusrik jord innehåller jord från kompost, löv och förmultnande växtdelar.

Fotosyntes – en process där levande organismer tar emot energi från solen och lagrar i kemiska bindningar.

Fermentering – jäsning, en process som sker utan syre

Bokashiteknik – att varva hushållsavfall och t ex kli laddat med mikroorganismer i en hink, tappa ut vätskan då och då och låta den fulla kompostlådan stå och fermentera 2-3 veckor. Resultatet blir jäst växtmassa och en stor mängd nyttiga mikroorganismer som när det sedan blandas ner i jorden ger extra tillskott.

Lakvatten – vattnet från bokashihinken används som gödning, inne eller ute. Stärker jorden med positiva mikroorganismer.

 

Bland många exempel nämnde Jan att ekologiska odlare kan göra så här. Fermenterar hela odlingsbädden med bokashimikrober, täcker över odlingsbädden med plast i sex veckor, tar bort plasten och låter bädden stå någon dag. Därefter är patogena (sjukdomsalstrande) ämnen borta, jorden är lucker och skördarna blir friska.  Ekologiskt odlade grönsaker ger flera vitaminer och antioxidanter.

 

Jan berörde Östersjöns negativa ”hälsoutveckling” då både kväve och fosfor har flerdubblats med svår syrebrist i havsbotten. Jan visade en tydlig koppling till övergödning. Det moderna jordbruket samverkar inte med ekosystemet. Handelsgödseln tillför inte organiskt material till jorden och gynnar inte mikrolivet varför jorden blir genomsläpplig och regnet spolar näringen i Östersjön. Däremot ser han nu en trend att även det kommersiella jordbruket går över till regenerativ odling.

 

Frågor och svar

Finns det anledning att vända kompost? Ja, genom att släppa in luft så undviker man rötning. Rötningen bildar metangas vilket för kol ut i atmosfären.

Kan man använda kol från brasan eller grillen? Nej, det är inte lämpligt, absolut inte heller askan.

Nässelvatten är bra, ekologiska odlare gör så.

Kan man ympa bokashi i sin kompost? Ja, och är bra för det stoppar rötningsprocessen och därmed bildning av metan.

Räcker lakvatten som näring till krukväxterna? Nej, det bör kompletteras med annan gödning.

Man hittar mycket information på Internet. Därtill finns det två olika FB-grupper om bokashi som båda tar upp praktiska tillämpningar.

Bokashikomposten kan locka till skadedjur så man måste gräva ner det ordentligt. Just nu pågår försök med biokol för att se om det kan ha avskräckande effekt på råttor t ex.

 

Vid anteckningar Rita Almgren och Maria GIlle

2019-09-02

Växtkalas

 

Energi och glädje flödade när sensommarens växtkalas tog form på garageuppfarten på Idunvägen. Vi var över 40 trädgårdsentusiaster! Så många plantor, stora och små, vanliga och mera sällsynta. Urvalet var enormt, frikostigt, nästan enastående. Växterna bytte ägare i snabb takt och diskussionerna gick höga. Trängseln bland borden var en klar trivselfaktor. Fikat och goda bakverk avslutade kalaset. Tack för att vi får vara hos dig Jannecke, så mysigt!

Vid pennan: Rita Almgren

Lyckad födelsedagsfest

Med korgar fyllda med frukt och grönsaker och med vackra trädgårdshattar samlades ett 70-tal medlemmar i Sollentuna Trädgårdsgille till födelsedagskalas. Föreningen firade sitt 20-årsjubileum i underbart sensommarväder nära Edsbergs slott med fantastisk utsikt över Edsvikens glittrande gamla Oxstallet dukades ett dignande skördebord upp med sådant som medlemmarna odlat. Här var det fritt fram att provsmaka de många spännande läckerheterna. Bordet lockade också många förbipasserande nyfikna Sollentunabor som ville titta och provsmaka.

Inne i Oxstallet bjöds vi på välsmakande förtäring med bubbel och kaffe – allt till ljuv musik framförd av en trio på flöjt och fiol.

I grupper fick vi sedan guidade visningar av slottets nya köksträdgård som invigdes 2016. Karin Sjöholm har skapat trädgården och berättade om odlingen med traditionella ekologiska metoder och om de många olika gamla grönsakerna. Karin är aktiv i föreningen Sesam som bevarar äldre köksväxter – så vi fick alla med oss en påse frö att sätta i våra egna trädgårdar.

I festmyllret kunde vi beskåda många roliga, vackra och fantasirika hattar. Vid festens slut var det dags att kora en vinnare. Birgitta Hillbom bar en kreativ och rolig hatt som verkligen sammanfattar odlandets glädje. Men hon var noga med att påpeka att det var hennes dotters skapelse.

Efter många timmars trädgårdsumgänge kunde ett 70-tal födelsedagsfirare vända hem i den ännu värmande kvällssolen.

Med på festen var också sex medlemmar som varit med sedan det första året. De flesta har också suttit i styrelsen. Från vänster Barbro Edlund, Anita Berglund, Ingvald Kullgren, Shinobu Simon, Agneta Östlund, Birgitta Sturesson och Mia Gille.

Vid pennan Jannecke Schulman

Växtkalas 3 juni 2019 hos Lena Boström

Det har blivit en tradition att ha växtkalas hos Boströms. Allt är väl förberett med flera långbord för växter och gott om utrymme att cirkulera runt. Tomater och chili är allas favoriter men det går att hitta det mesta för medlemmarna delar med sig av sitt överskott, allt hemodlat. Även krukväxter, bärbuskar, hallon och kastanjeträd fanns med. Återbruk i ordets bästa bemärkelse.

Undertecknad behövde fyra plantor för lite komplettering. Och gick hem med 18 plantor, lycklig och glad.  De flesta hade med sig flera plantor än vad man hade tänkt sig, överraskningar och nya ”vänner”, guldkant i livet.

Vilken kväll, nästan 50 medlemmar, mängder av plantor, härligt trädgårdsprat med goda tips och till sist ett utsökt kaffebord under äppelträden. Livet är gott!

Vid anteckningar Rita Almgren

2019-04-24

Vattenhushållning i vått och torrt med Henrik Bodin

Henrik, trädgårdsingenjör och rådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård, inledde med en presentation av de tjänster vi kan hitta hos dem. Vi kan tex kostnadsfritt ställa frågor på telefon eller mail till Henrik och hans kollegor om allt i trädgården. Tiderna hittar ni på www.tradgard.org . På denna hemsida finns även massor av faktablad och annan information att läsa.

 

Huvudämnet för dagen var att ta vara på vatten på rätt sätt, både när det störtregnar och när det är torka. Båda dessa naturfenomen förväntas öka i styrka i framtiden. Torraste perioden blir mars-augusti medan kraftig nederbörd väntas oktober-december.

 

Har man kärl som kan ta hand om de första 10 mm varje gång det regnar så har man klarat 75% av nederbörden. Men bäst är om den all den rika nederbörden kan tas om hand i en nedgrävd tank för att under torka pumpas ut till växterna. Annars får man ordna på olika sätt att dränera ut överskottsvattnet från huset till jorden. Undvik hårdgjorda ytor där vattnet kommer eller att släppa vattnet i avlopp.

 

Henrik nämnde även regnbäddar som ett vackert sätt att ta hand om vattnet. Mer finns att läsa på Moviums hemsida. Värt att notera är att växterna ska vara torktåliga, inte vattenälskande.

 

Man tänka på att vattna tidigt på morgonen för att minska avdunstning, vattna helst vid mulet väder, vattna mycket men sällan (ett riktvärde är 30 l/kvadratmeter var 10:e dag samt prioritera krukor, grönsaker, nysatta träd och perenner. Gräsmattan ska man strunta i. Droppslang är rekommenderat och då brukar 6 timmar räcka för 10 dagar, men kolla i jorden någon gång.

 

Ett tips är att använda sk gråvatten (tex från sköljning av grönsaker och dusch).

 

Till sist, håll kvar vattnet i marken genom att tillföra organiskt material, täcka jorden med ett luftigt material och täck sådder med fiberduk.

 

Vid pennan

Maria Gille

2019-04-04

Skapa växtstöd med Linda Schilén

Denna soliga vårkväll var vi 21 st mycket entusiastiska medlemmar som samlats i Linda Schiléns växthus för att själva prova att skapa ett växtstöd under vägledning av Linda. Hennes mysiga och charmigt ombonade växthus ligger i vacker natur på Överjärva gård med flera av gårdens hästar precis utanför dörren.

Inne i växthuset serverades fika i vackra koppar och Linda gick pedagogiskt igenom hur vi skulle forma blomblad av Najtråd. Ett inte helt lätt projekt visade det sig. Det blev ibland trassel på tråden och det krävdes både muskler i händerna, stor koncentration och fokus på åt vilket håll tråden skulle lindas samt en stor portion tålamod. Deltagarna hade glada samtal om både trädgård och annat under skapandet och hjälpte varandra när det trasslade ihop sig med snurrning åt höger eller vänster. Men hur det än var så lyckades vi alla med att göra ett fungerande växtstöd enligt egen design. Några gjorde runda knoppar i mitten och några var väldigt kreativa och skapade både kronor och bågar.

Nu sitter mitt växtstöd som ett konstverk i rabatten ovanför pionen som endast kommit upp 5 cm än så länge, och väntar på att bli så där härligt rostig som det perfekt symetriska växtstöd som Linda hade gjort och visade oss. Hon har ju lite försprång då hon gjort ungefär 400 st, detta var vårat allra första. Men jag är övertygad om att flera av oss kommer att ha några till i våra trädgårdar innan sommaren är slut. Om nu våren skulle få för sig att pausa lite så lovade Linda att dessa fantastiska skapelser också var mycket vackra med lite frost eller snö på.

Skrivet av Therese Larsson

2019-03-26

Pelargonier, pelargonier med Anita Österlund

Anita Österlund är en entusiastisk pelargonkännare från Svenska Pelargonsällskapet. Hon bjöd oss på en fantastisk tidsresa, ca 400 år tillbaka och slussade oss in i en magisk värld, full av färger och former.

 

Pelargonier fick ett uppsving i Sverige på 1700-talet och Linné intresserade sig speciellt på pelargonier från Japan, sirliga, ovanliga sorter.  Nävor och pelargonier är av samma släkt. Många är läkeväxter med aromatiska blad. Några har nattdoftande blommor. Den ena är inte lik den andra. 

På 1960-talet blev pelargonier populära krukväxter hos vanligt folk och så är det alltjämt. Nya sorter uppstod genom att olika sorter befruktade varandra. 

Skötseln av pelargonier är lätt och de klarar sig i de flesta lägen. Lagom med vatten och näring, låt torka ut ibland. För mycket näring ger bara blad. Nyplanering sker på våren och jorden ska vara lucker med struktur och partiklar. Övervintring sker helst i svalt och ljust, gärna med en lampa över växterna.  Att klippa på våren går bra men hösten fungerar också, att ta bort vissna delar och forma växten. Engelska pelargonier blir lätt ledsna inomhus med trivs bra utomhus när det svalt väder, precis som det kan vara i England, dock inte frost.

Förökning av pelargonier sker med hjälp av sticklingar eller med frön. Sticklingar blir som moderplantan medan frösådda kan ge mutationer. 

Anita visade underbara bilder av olika pelargonier. Några var stora som buskar, de flesta krukväxter och några minipelargonier. Idag finns det uppskattningsvis över 20 000 olika sorter. Här nämns endast några. Mårbacka, ”svensk nationalpelargon” finns i många olika tappningar, inte bara den kända rosa. Speciellt vacker är tulpanblommande Mårbacka, en lyckad mutation. Kulturpelargonier såsom dr Westerlunds blomma, den aromatiska, har fått uppsving och säljs i olika varianter.  Pelargonium fragrans, Marias blomma är ljuvligt doftande. Andra speciella pelargonier är marsipanros och pensépelargon. En raritet från Australien är zonartic pelargonier som länge var sällsynta. Många pelargonier har dekorativa bruna zoner i bladen, en del har vita ”nerver”, andra spetsiga blad och blommor.

 

Vi var nästan 100 personer som fick en dos av pelargoniers fascinerande värld och en härlig känsla av den kommande sommaren.  Anita hade med sig sticklingar av olika rara sorter och många blev lyckliga ägare av ett efterlängtat tillskott.

 

Vid pennan Rita Almgren

2019-02-18

I trädgårdsmästarens spår

Elisabeth Svalin Gunnarssson tog oss med på en upptäcktsfärd om trädgårdskultur under den viktorianska tiden med stöd av intressanta och roliga bilder.

Den viktorianska tiden var en hortokulturellt högstående period med många fantastiska trädgårdar och en gedigen kunskap om odling. Idag finns det ett fåtal trädgårdar kvar från denna tid, i England som s.k. ward gardens, exempelvis West Dean Gardens. I Sverige finns bland annat slottsträdgårdarna vid Sofiero och Gunnebo.

Många odlingsprinciper från denna tid känner vi igen och tillämpar, en del är inte användbara och andra behöver anpassas då trädgårdsskötsel under denna tid var synnerligen arbetsintensiv. I sin bok ”I trädgårdsmästarens spår” ger Elisabeth tips på hur kunskapen från viktorianska tiden kan tillämpas idag.

I en viktoriansk trädgård finns både en köksträdgård och en lustgård. Fokus var att skapa ett bra klimat för odling, typiskt är att trädgården omgärdas av vindskydd, ofta i form av tre meter höga tegelmurar. För att minska vindturbulensen kring muren planterades stora träd utanför, inne i trädgården användes mindre klippta träd mellan odlingsytorna. Ett tips från Elisabeth var att även en avlövad häck ger 65% vindskydd.

Mycket odling skedde under glas. I trädgården fanns stora växthus, både för att förlänga säsongerna men också för att odla mer exotiska växter i särskilda växthus för persikor, meloner och vindruvor. Växthusen värmdes upp med ett system av vattenrör med särskilda kaminer vilket var synnerligen resurskrävande.

Odling på friland skedde i upphöjda bäddar, kall och varmbänkar och i något man kallade kaster som var en kombination mellan drivbänk och ett växthus som grävdes ner och försågs med låga glassidor. För att skydda växter för frost och ohyra på använde man olika former av drivhus och ”klockor”, det kunde finnas uppemot 400 klockor i en trädgård vid ett och samma tillfälle. Spaljering av fruktträd förekom både mot vägg och som häckar av spaljerade träd. Ett tips från Elisabeth var att använda kordonger som kant på en pallkrage.

Under perioden tillämpade man hållbart odlande, fast man använde inte termen. Allt togs till vara och man tillverkade nytt av befintligt material. Bikupor och komposter var viktiga. Vatten samlades i seriekopplade tunnor och det viktigaste gödningsmedlet var spillning efter djur. Man tog också fram egna recept på gödning och tillverkade gödselvatten av växtmaterial och av hästgödsel. Guanon introducerades i mitten av 1800-talet, senare följt av olika former av mineralgödselmedel.

Arbetet i den viktorianska trädgården pågick året om. Bland höst och vintersysslor fanns att samla fröer, skura krukor, väva halmmattor, se till lagrad frukt och planera för nästa odlingssäsong.

Man slås av den mångfalden i den viktorianska trädgården. Massor av frön fanns till försäljning, de presenterades i frökataloger redan under 1800-talet både i Sverige och i England. I början av 1900-talet kunde man välja bland 500 äppelsorter, 200 päronsorter och 20 sorters jordgubbar.

Sedan dess har det skett en stegvis utarmning av sortutbudet. Ett exempel är Weibulls katalog som på 70-talet bara innehöll tre sorters bönor och fem sorters ärtor. Den har blivit bättre nu, men fortfarande är mångfalden inte i paritet med den viktorianska tiden. Som en jordgubbsälskare uppmanade Elisabeth oss att tjata på våra handelsträdgårdar för att komma till rätta med dagens magra sortutbud, kanske starta en jordgubbsrevolution!

Blommor i dåtidens trädgårdar var viktiga, gärna blommor i starka färger. Populära sorter var aurikel, luktärter, violer, penséer och dahlior, men även olika sorters ormbunkar och andra bladväxter. Sirligt utformade tapetrabatter med inspiration från persisk mattkonst blandades med långa blomsterpergolor och snittblomsrabatter.

Kännetecknande för perioden var en rätt stor kreativitet, man testade olika idéer för odling och utformning av hjälpmedel. Varje uppgift hade en egen redskapslösning – det fanns massor av olika spadar och beskärningsverktyg, en rad varianter av mer eller mindre lyckade vattenkannor – som den som kunde sprida vatten både åt sidorna och framåt. Men då uppfanns även kannan med tvärstag, en design som används fortfarande. Förslaget till en borste för borstning av över och undersida på ett blad skulle vi gärna se utvecklas. Däremot känns inte en spatserkäpp med korg särskilt användbar, inte heller en behå för att stötta meloner, särskilda anordningar för att vrida persikor så att de skulle få bättre vinklar mot solen eller gurkglas för att få raka gurkor.

Även när det gällde användning av gifter för bekämpning var kreativiteten stor. Arsenik, svavel och defensolat är exempel på tunga gifter som förekom. Vi måste anta att de som skulle sprida gifterna inte mådde så bra, men man kände ju inte till effekterna på människor och natur. Givetvis förekom också giftfria metoder för bekämpning.

En del av oss blev nog rätt förvånade när vi fick kännedom om att mycket av det som vi trott introducerats i närtid, var från den viktorianska tiden. Gräsklipparen lanserades 1830 och tillverkades i en massa utföranden, bland annat för att spännas efter en häst. Hästen försågs med särskilda ”pampuscher” för att inte skada gräset. I mitten av 1800-talet introducerades gummislangen, det blev ett söndagsnöje att demonstrera hur den skulle användas. Vi fick också se bild på en ställning för hängmatta – samt hammock från tidigt 1900 tal.

Till sist något att prova i årets frösådd, ”Queen Annes Pocket Melon”. Frukterna doftar gott och bars av viktorianska kvinnor som parfym! Frö finns på Impecta som skriver att frukterna dessutom är goda.

Vid pennan Anita Kollerbaur

2019-02-19

Välbesökt årsmöte

En nöjd styrelse kunde berätta om en förening som vuxit (snart är vi 500 medlemmar), har god ekonomi och har anordnat ett 30-tal välbesökta aktiviteter. Bokslut, budget godkändes och styrelsen fick ansvarsfrihet utan problem. Medlemsavgiften förslås oförändrad 340 kr, medan anmäld familjemedlem betalar 20 kr fr o m 2020.

 

Ordförande Rita Almgren berättade också att vi kommer att fira vårt 20-årsjubileum på Oxstallet (Edsvik) i slutet av augusti.

Två nya personer tar plats i styrelsen: Jill Åkerblom och Therese Larsson. Båda bor i Upplands Väsby och är tämligen nya medlemmar – Jill blev medlem för några år sedan och Therese kom med först i somras.

Vid pennan: Jannecke Schulman

 

Styrelse 2019 fr v Victoria Marklund, Jill Åkerblom, Therese Larsson, Maria Sundström, Helena Söderman, Mia Gille, Carina Blixt och Rita Almgren.

2019-01-21

Frö- och knölbyteskväll 21 januari 2019

Förra veckans föreläsning” Lyckopiller för sådd året runt” bäddade för intresset för en frökväll.  Många medlemmar hittade till årets frökalas i Tintoramasalen i Sollentuna Centrum. Utbudet var stort, påsarna välmärkta och väljandet tog vid direkt. Det var surr i luften, fröfrossa som bäst. Fyra välfyllda bord, både vanliga och ovanliga, stora och små frön. Det mesta gick åt och lyckan var total. Många hade kaffekorg med sig, nybakta muffins bjöds runt. Vilken kväll! 

Tack alla som kom och gjorde detta möjligt!

Vid pennan Rita Almgren

2019-01-16

Lyckopiller för sådd året runt

Ulla Hasselmark, mästare i frösådd, inledde vårens föredragsserie med att ge oss en inspirerande grundkurs i fröernas behov, olika såmetoder och enkel utrustning. Salen var välfylld med nästan 120 åhörare.

Hon började med jorden, vars uppgift är att fästa plantan och att binda vatten, syre och näringsämnen. Speciell såjord behövs inte utan kan vara direkt olämplig i sammansättning. Det viktigaste med jorden är rätt struktur och Ulla gav fyra recept på hur man enkelt blandar själv. Ullas recept hittar du nedan.

Vanliga fel man gör är att så för tätt, ge för mycket vatten, ha kompakt jord samt hålla sådden för varmt när fröna börjat gro. Flytta dem till svalare så fort det första grott.

Därefter fördjupade sig Ulla i olika metoder från självsådd till förkultivering inomhus eller i växthus. Frön kan till och med fås att gro på en vattenyta.

Vissa fröer behöver en eller flera köldperioder för att gro. Krukan kan ställas utomhus eller i kylskåp. Fröna kan också läggas i kylen i plastpåse med vermikulit.

Många växter, både sk ”härdiga annueller”, kryddväxter och alla andra perenner, buskar och träd som växer hos oss sås med fördel på vintern. Använd plastlådor som förses med dränerings- och lufthål och ställ ut dem i februari i skugga. Ullas patentmetod för stratifiering hittar du nedan.

Till sist fick vi tips om Jelittos behandlade frön som gror väldigt lätt, tomatodling, pionsådd mm och vi gick hem fulla av planer för nästa säsong. Ullas metod för pionsådd hittar du nedan.

Maria Gille

Ullas tips

Jordrecept

1. Standardjord för sådd, pH ca 6,5

Torv 20 l

Sand 20 l (tvättad murarsand)

Flis (2–5 mm) 20 l

Kompostjord 20 l

Finmalen dolomit 0,8 dl

Benmjöl 1,5 dl

2. För amatörer

3 delar torv/sandbaserad ”köpjord”, odlings- ej såjord

1 del sand

1 del fina (2–6 mm) Lecakulor

1 del steriliserad trädgårdsjord.

3. Min förenkling

4 delar torv/sandblandad köpjord (rabattjord)

1 del fina lecakulor eller perlit

1 del sand

Eventuell täckning med vermiculite

Går även bra att lägga till några nypor benmjöl.

4. Ännu enklare:

Blanda i ca 1,5-2 liter perlit eller småleca i en mindre säck krukväxtjord (20 l).

Blandning 1 och 2 kommer från Göteborgs Botaniska Trädgård. De använder samma jord till sådd och omskolning.

PATENTMETOD när man inte vet om en perenn ska stratifieras eller inte.

4 veckor varmt (rumstemperatur)

4 veckor kallt – ute vintertid eller i kylskåp

Tillbaka till värmen

PIONSÅDD under hösten sedan fröna mognat

# Lägg fröna i fuktig vitmossa (Sphagnum) i plastask eller plastpåse. Förvara i rumstemperatur.

# Efter 2-3 månader växer grodden ut.

# När grodden är 2-3 cm ställs alltsammans i kylskåpet. Efter ytterligare 2-3 månader kan de första bladen anas i en spricka i grodden.

#Flytta försiktigt över till kruka med jord. Ställ varmt och ljust och flytta ut när frosten är över.

2019-01-16

Välkomstmöte för nya medlemmar 

 

Kan man ha trädgårdsplaner när snön yr ute en januarikväll? Svaret var entydigt ja när tolv nya medlemmar i Sollentuna Trädgårdsgille träffades för att dela med sig sina erfarenheter, önskemål och trädgårdsdrömmar.

Delar av styrelsen var med, informerade om Gillets verksamhet och allt extra som RST, Riksförbundet Svensk Trädgård erbjuder. Trädgårdsvandringar och växtkalas är våra huvudsakliga aktiviteter på sommaren medan föreläsningar och kurser tillhör vintern. Vår hemsida är utomordentlig, ständigt aktuell. Vi har två programblad per år och samtliga aktiviteter påminns med mail till medlemmar. Därför är det viktigt att alla medlemmar lämnar korrekt mailadress. Odlarglädje, ny kunskap och trevlig samvaro är våra ledord. 

Alla fick berätta om sin trädgård. Vi diskuterade önskemål, behov och trädgårdsdrömmar. Att träffa andra trädgårdsintresserade, få tips och inspiration, dela med sig, få återkoppling, diskutera och ventilera sina tankar var några av önskemålen som kom upp. 

Efter en givande timme övergick träffen till föredrag om fröernas magiska värld. Ulla Hasselmark var frikostig och underhållande, massor med ny kunskap och inspiration. 

 

Vid pennan Rita Almgren