Reportage 2021
2021-09-15
Odla som skogen med Philipp Weiss
Så var det äntligen dags att få samlas på riktigt igen, efter ett års uppehåll. Drygt 50 glada personer mötte upp i Amorinasalen för att höra Philipp tala om varför man ska efterlikna skogens sätt att odla.
Skogen är det mest stabila ekosystemet och det effektiva på att ta vara på solljuset till att bilda biomassa. Lämnar man en yta utan att störa den så kommer skogen att erövra den, först med buskar och snår, därefter lövträd och till sist barrträd. En färdig skog påverkas inte så lätt av yttre påverkan.
Detta kan man efterlikna i sin egna odling. Många matväxter trivs i skogsbryn. Där är det varmare. Många växter etablerar sig också lättare invid en uppvuxen skog tack vare samverkan mellan rotsystemen. Skogsbrynet är dock bara ett förstadium till skog och måste därför hållas efter. Vi kan då välja stora buskar som hassel (Jättenöt från Halle) samt päron och äpplen som träd.
Philipp nämnde även bärhäggmispel, havtorn, amerikanska blåbär, blåbärstry, mullbär, minikiwi (sorterna Paula och Oskar) och det spännande trädet pimpernöt. I markskiktet odlar man olika ätbara perenner som kärleksört, hosta och syra men många fler finns.
Flera typer av skogsodling förekommer, skogsbrynet, stäppskogen, tempererad fuktskog och villaskogsträdgården. Av den senare finns numera flera tusen i landet.
Konceptet ätbara ekosystem har även spillt över till offentliga miljöer. Till exempel har skolträdgårdar planerats av barnen och fyllts med både blommor, frukt och bär som barnen äter fritt.
Några tips: Facebookgruppen Skogsträdgårdsodlarna, Viktor Säfve - Nordliga skogsträdgårdar på Youtube samt Philipps egen Skogsträdgården stjärnsund.nu
Vid ateckningarna: Mia Gille
2021-08-30
Höstväxtkalas 2021
Växtkalaset är lite av avstamp för höstens planering och plantering. Det är också ett tillfälle då man kan fördjupa sina trädgårdsdrömmar och det oväntade sker.
Kalaset var i stora parken vid Idunvägen hos Jannecke Schulman. Det blev en generös fest. Över 40 medlemmar fyllde växtborden, botaniserade bland stort utbud av allehanda växter såsom perenner, marktäckare, bärbuskar och träd.
Växtborden var glest placerade allt enligt rekommendationer från FHM. Solen sken, borden blev välfyllda av varierande utbud av växter och kommersen kunde börja.
Växtbytet gick med rasande fart, precis som det brukar. Och så roligt att träffa både gamla och nya trädgårdsvänner. Också många nya ansikten och nya medlemmar som har hittat hit. Välkommen alla vill satsa på odling!
Vid anteckningen Rita Almgren
2021-06-01
Vårens stora växtkalas
Växtkalas i juni är ett säkert försommartecken. Förra året var vi tvungna att ställa in men i år kunde vi ordna kalaset, coronasäkert så klart. Solen sken, vinden var mild, växtborden var dukade med läckerheter. Det var härligt att träffa gamla och nya trädgårdsvänner i Boströms underbara trädgård när äppelträden blommade!
Att ge och ta, att hitta oväntade växter och bli lycklig! Över 40 medlemmar kom med sitt överskott av växter, imponerade! Vi botaniserade runt växtborden och ”handeln” gick med rasande tempo med både nödvändiga och överraskande fynd. Tack alla trädgårdsvänner som förgyllde kvällen!
/ Rita Almgren
2021-03-24
Odla egen doft – med Elin Unnes
Elin Unnes är en svensk journalist och författare med inriktning på musik, populärkultur, mode och odling. Efter flera år som musikkritiker i olika dagstidningar debuterade hon som författare med boken "The Secret Gardener" 2014. År 2016 utkom hennes andra bok "Herbariet" och därefter har hon skrivit "I odödliga odlares sällskap" samt "Den parfymerade trädgården". Hon medverkar regelbundet i tidningen "Allt om Trädgård".
I sitt föredrag "Odla egen doft" för Trädgårdsgillet, berättar Elin Unnes parfymens historia och om olika sätt att utvinna doft från växter. En fråga hon ställer sig är "Går det att odla doft på toppen av världen", dvs i vårt nordiska klimat. Svaret på den frågan blir "JA".
Ordet "parfym" kommer av "par fumum", vilket betyder "genom röken". Den första "parfymen" var den rökelse, gjord på olika torkade växter, som tändes i templen under antiken. Doften satte sig i kläder och hår och talade om för omgivningen att den som doftade hade varit i templet. Denna rökelse hade vissa hallucinatoriska effekter och ansågs också kunna bota sjukdomar. Här i Norden eldade s k häxor bl a spikklubba och såg sedan syner som de sedan använde i sin "yrkesutövning". Från relativt enkla metoder, där torkade växter lades på eld och där röken spreds ut i luften, utvecklades metoder för att koncentrera doften. En metod var att blanda torra växter med kåda och sedan lägga denna blandning i ett s k "doftkrus". När detta sedan antändes spreds en mer intensiv doft, orsakad av den effekt kådan hade.
Häxa
Nästa steg i utvecklingen för att få fram parfym var att extrahera de eteriska oljorna i växter. Detta gjordes genom att färska eller torkade växter lades i olja, t ex mandelolja, där doften lagrades. En annan metod var att låta kryddor, frön och blomknoppar koka i en gryta med vatten. Ovanför grytan placerades ull, som fick dra åt sig ångan. Efter att ha torkat kramades ullen ur och så var destilleringen född.
Ytterligare en metod för att utvinna doft är "Enflorage", vilket går ut på att placera blomblad i ister. Fettet suger åt sig doften och kan sedan användas för att prafymera olika material. T ex använde handskmakare musskinn impregnerade i rosenolja för att tillverka handskar.
Fram till förra sekelskiftet, 1800–1900, var all doft för parfymtillverkning odlad. Idag är 99 % syntetisk och det gäller inte bara parfym, utan i princip alla smakämnen som vi stöter på.
Doft = essens = själ. Vi applicerar växtens själ på våra kroppar för att öka vår attraktionskraft. Växtens själ/doft kan dock variera beroende på var växten växer. Dofter utvecklas i samklang med de insekter som pollinerar och dessa påverkas av i vilken biotop de finns.
Parfymerade växter går också att använda för att smaksätta olika drycker. Det går att göra snaps på t ex malört eller myskgräs samt rosenvatten eller älgörtssaft. Recept på detta går att hitta i boken "Den parfymerade trädgården: essenser, rökelse, hudvård & potpurri".
Elin Unnes har en lättsam framtoning och berättar med inlevelse om parfymens historia och utveckling. Hon visade relativt få bilder och gav inte så många konkreta recept. För mer information, råd och tips kan jag varmt rekommendera hennes böcker.
Ansenliga mängder av rosenblad går åt för parfymtillverkning i Grasse.
Vid pennan Katarina Wicksell
2021-03-04
Årsmöte, 4 mars 2021
54 medlemmar utnyttjade möjligheten att delta i årsmötet 2021. Stort, varmt tack alla som deltog trots denna lite fyrkantiga form med mail- och postutskick. Vi vill också tacka våra revisorer och vår valberedning som gör ett utmärkt jobb och ger oss positiv och lärande återkoppling. Och vår hemsida är ständigt aktuell tack vare vår webbansvarig Jannecke Schulman, tack!
Vi hoppas att framöver kunna gå över till normala, fysiska årsmöten. Det känns mera påtagligt. Och efter årsmötet trädgårdsprata och dricka kaffe tillsammans! Det ger energi och glädje.
Än så länge har vi digitala föredrag. Vi i styrelsen ser fram emot aktiviteter till våren och sommaren. Det känns som trädgård och allt runtom betyder mer än vanligt i tider när mycket annat sviktar.
En skön trädgårdsvår önskar vi i styrelsen
Rita Almgren
2021-02-16
Drömmen om ett växthus med Eva Rönnblom
ett Zoom-föredrag, 97 deltagare
Odlaren och trädgårdsjournalisten Eva Rönnblom höll ett uppskattat föredrag om växthus, som hon verkar veta allt om. Föredraget var intressant för såväl nybörjare som avancerade växthusodlare.
Vi fick en genomgång av växthus på marknaden och tips om hur vi ska välja beroende på om vi vill ha kallväxthus eller övervintringsväxthus. Hon visade också enklare lösningar med pallkrageväxthus.
Det som säkert många är intresserade av är belysningslösningar i övervintringsväxthuset under den mörka tiden. Hon gav tips där det är svårt att själv hitta rätt till rimlig kostnad.
Evas bjöd på många bra lösningar i sitt eget växthus och i andras. Hon visade sin vattencistern för rätt tempererad bevattning med vattenkanna på jorden och inte på plantorna. Hon har uppbyggda odlingsbäddar och nyttiga djur som håller efter ohyra; myror, paddor, grodor och spindlar. Framför allt kunde vi njuta av alla hennes blommor och medelhavsväxter som övervintrar i växthuset och bärs ut i trädgården på sommaren. Hennes särskilda passion är nog citrusträd och hon odlar förstås både citron- och apelsinträd.
Vi fick också en historielektion med bilder på antika limonaia - speciella växthus i Italien för citroner - som hon besökt och berättade entusiastiskt om. Det fanns redan på 1600-talet 116 citrussorter, vilket bevisas av en målning från tiden.
På sommaren odlar hon förstås tomater, gurkor och kryddor i växthuset. Vi fick också några bra tips på växthus, som man kan besöka; Victoria-växthuset och Edvard Anderssons växthus i Bergianska trädgården. Växthusen på Waldemarsudde där man odlar blommor och grönsaker till museet är också värt ett besök.
På Zoom fanns det möjlighet att ställa skriftliga frågor via chatten. Efter föredraget svarade Eva på flera praktiska växthusfrågor.
Det var nog många som började längta efter att skaffa växthus eller att börja odla nya spännande växter i sitt befintliga växthus nu när det snart är vår och förodlingssäsongen faktiskt har börjat.
Vid pennan Jill Åkerblom
2021-01-19
Skydda dina växter med Maj-Lis Pettersson
ett Zoom-föredrag, 71 deltagare
Hortonom och växtskyddsexpert Maj-Lis Pettersson informerade oss om både nya och nygamla skadegörare som kan angripa trädgårdens växter. Vilka kan vi bekämpa på biologisk väg? Vilka andra åtgärder står till buds?
Maj-Lis är en kunskapsbank, både teoretiskt och praktiskt. Hon har bred erfarenhet, är personlig och delar med sig frikostigt. Det var både spännande och lärorikt att lyssna på hennes systematiska genomgång blandat med egna erfarenheter.
Det fanns gallkvalster, bladnematoder, bokbladslöss, striter som gör skada, öronvivlar, gullbaggelarver, pingborrar, grön sköldbagge, säckmal, bladsteklar, gullmyggelarver, svampangrepp av olika slag, mjöldagg mm.
Maj-Lis slussade oss genom alla farligheter med säker hand. En del kunde man bekämpa med biologiska medel. Många gånger är det bästa rådet att plocka bort skadegörare för hand, så tidigt som möjligt. Ibland behöver man gräva upp hela plantan och kasta bort, utan att sprida växtsjukdomar. Som tur är så är skadegörare specialiserade. Alla angriper inte allt.
På Zoom fanns det möjlighet att ställa skriftliga frågor. Många utnyttjade möjligheten. En moderator samlade ihop frågorna och Maj-Lis svarade, sakkunnigt och lugnt.
Vi som var på plats fick en fullmatad helkväll och en begynnande känsla om att våren kommer allt närmare, trots snödrivor för stunden.
Vid pennan Rita Almgren