Reportage 2023

2023-09-12

Fortsättning på "Öka biologisk mångfald med en trädgårdsdamm"

Den globala minskningen av pollinerande insekter är ett stort problem. Han tar upp några exempel. I Tyskland har 70% av alla insekter minskat. En lite udda lösning är att i Kina klättrar fruktodlarna upp i träden och skakar dem för att hjälpa till med pollinering. Här hemma har han själv noterat att när han tvättar bilen är det allt färre insekter som fastnat på bilens front.

Vatten har en mycket stor betydelse för insekter och andra djur. Många våtmarker är utdikade och har bidragit till minskningen av olika djurarter. Vad vi gör i våra trädgårdar har stor påverkan på djurliv. Alla Sveriges trädgårdar utgör 320 000 hektar och det motsvarar Blekinges storlek. 1/8 av trädgårdarna utgörs av hårda ytor som asfalt, trädäck, grus och sten. Dammar i trädgården är ett viktigt bidrag men även små vattenytor som fågelbad och krukor med vatten har betydelse. ”Fågelbadet är trädgårdens öga.”

Tom berättar att när hans damm i Täby var klar och han fyllde den med vatten så dröjde det bara någon timme så hade de första insekterna kommit. Tom visar bilder på sina olika dammar och berättar om alla djur som dras till dem. Många har frågat honom om han inte har massor av mygg med så mycket vatten men han säger att mygg är inget problem hos honom. Mygg lägger ägg i stilla vatten och föredrar t.ex vattentunnor.

Tom rekommenderar alla trädgårdsintresserade att besöka vattenparken i Enköping. Den ligger inte långt från de andra vackra parkerna där. Han säger att även anläggandet av golfbanor med sina många dammar år bra för mångfalden.

Det finns problem också med trädgårdsdammar och att djuren dras dit. Rådjur, vattensork, råttor m. fl. kan förstöra på olika sätt bl.a. genom att kliva eller bita sönder dammduken. Om man har fiskar i dammen kan grannskapets katter fånga dem. Man måste på något sätt skydda sin damm mot inkräktare och även mot att djur eller människor ramlar i.

Tom gav exempel på vad vi trädgårdsägare kan bidra med förutom vatten. Vi kan sätta upp holkar i olika storlekar, insektshotell, inte klippa hela gräsmattan utan låta valda delar bli längre och spara rishögar på någon undanskymd plats. Tom visar en bild på en fågelholk som efter att fåglarna flyttat ut flyttade bålgetingar in. När de fyllt holken med sitt bo fortsatte de bygga ut genom hålet och sedan fortsatte de täcka holkens framsida och undersida med sitt bo.

Gräsmattan är den vanligaste ytan i urban miljö, 70 % av öppen yta är gräsmatta. Endast 5 grässorter dominerar i världen.

Tom rekommenderar: ”Ge oss naturen tillbaka” dansk TV serie med Frank Erichsen. Om man har netflix : ”Brittish garden: Life and death  on your lawn.” Bok: Galen I humlor av Dave Goulson (universitetslärare I England).

Tom slutar med att säga att tillsammans kan vi alla bidra med olika saker i våra trädgårdar för att öka mångfalden. ”Den som gräver en grop för andra får många vänner däri.”

/Av Elisabeth Bernhardtz

2023-08-19

Nöjda besökare i fyra Sollentunaträdgårdar

Ända sedan Riksförbundet Svensk Trädgård bildades har man genomfört ett uppskattat Sommarmöte i olika delar av landet. Mötet är öppet för alla medlemmar och genomförs en sensommarhelg fylld med aktiviteter.

18-20 augusti var det dags för Stockholm med fokus på norra delarna. Lördagsprogrammet bjöd på tre olika bussalternativ med fyra besöksträdgårdar vardera med Sollentuna Trädgårdsgille, Täby-Vallentuna Trädgårdsförening resp Västerorts Trädgårdssällskap som värdar.

- De här är en av huvudattraktionerna under sommarmötet, berättar vår ordförande Gizella Vizler Lindberg som följde med i Sollentunabussen. Våra besökare var imponerade av den lyckade blandningen med fyra ganska olika, men väldigt fina trädgårdar.

De som öppnade sina trädgårdar för besökarna var Jannecke Schulman, Bengt och Christina Lund, Johanna Hampf samt Gunnar Landgren och Victoria Marklund. Sollentunaturen avslutades med fika i Gunnars och Victorias stora trädgård. Till kaffet bjöds på Elisabet Bernhardtz’ hembakade fikabröd.

- Jag vill tacka alla som ställde upp för att göra den här dagen så lyckad, säger Gizella. Det här var så uppskattat och samtidigt god reklam för vår aktiva förening.

Nästa år går turen till Skellefteå. Varför inte hänga med och träffa trädgårdsvänner från hela landet? Samtidigt är det ju intressant att besöka trädgårdar i zon 5.

2023-04-19

Att flytta en trädgård, Lotta Erderlyi

Hösten 2019 hittade Lotta och hennes man Georg ett nedgånget hus med en förvuxen trädgård i ett område i Täby de gillade. De hade då bestämt sig för att det var dags att sälja det stora huset i Duvbo med den lummiga tusen kvadratmeter stora trädgården. Byggen av vägar, kommunikationer och bostadshus trängde sig allt närmare och med det störande buller och andra ljud.

Det var dags för förändring. De ville ha ett hus i ett plan, en trädgård som skulle vara tillgänglig, ha upphöjda odlingsbäddar, självbevattningssystem, damm för att gynna den biologiska mångfalden, regnbäddar, sandbäddar, torrängar och rabatter med perenner anpassade för klimatförändringarna. Växthus, orangeri, trädgårdsförråd, en rejäl köksträdgård, magnoliaträd, häckar och fruktträd. Lotta och Georg satte igång och drömde och ritade skisser på sin framtida trädgård. Listor med växter av olika slag gjordes och de började beställa.

Publiken i Amorinasalen, drygt 60 personer, fick genom Lottas berättelse och fina bilder följa med på en flyttresa fylld av idéer och tankar, planer, skisser och mer eller mindre jobbiga överraskningar.

Huset de köpt var i så dåligt skick att det i princip fick bli ett nybygge på den gamla grunden och när dräneringsarbetet drog igång visade det sig vara mycket mer omfattande än tänkt och resulterade i princip att hela tomten demolerades. Men uppenbarade även att den lilla jord som fanns ovanpå hälleberget bestod av hårt packad lerjord. Där fanns också gott om sprängsten i olika storlekar.

Det var dags att revidera skissen. De måste anpassa sina tänkta planteringar till den nya verkligheten.

Lotta och Georg lämnade över sitt hus i Duvbo till nya ägare i april 2020. De gjorde upp med köparna om att få ta gräva upp buxbom och körsbärsbenveden och ta med. Allt som odlades i krukor (vilket var väldigt mycket) tog de med sig, och självsådder av olika perenner tog de vara på och sparade i krukor. Med sig hade de också all erfarenhet från arbetet i trädgården där, vilket var en bra grund att stå på i det nya.

Trädgårdsanläggarna som skulle kommit i september 2020 kom först i mars 2021. Då visade det sig att det fanns en skreva i hälleberget, så det gick att anlägga en damm i alla fall. Runt omkring den placerade de sandbäddar. Växterna som placeras där behöver bara vattnas vid planteringen.

I maj kom leveransen av magnoliaträd. Beställningen hade minskats från sex till två stycken på grund av markförhållandena. Men i gengäld fick de stora magnolior, hela fem meter höga! Nu blev det till att revidera skissen igen. Det ena fick stå där ett körsbärsträd var tänkt (vilket inte levererats på grund av pandemin) och det andra fick stå där körsbärsbenveden från Duvboträdgården först var tänkt att stå.

När Lotta visar bilderna från sommaren 2022 så har trädgården fått liv. Det prunkar och blommar, dammen lockar insekter av olika slag, liksom fåglar och en och annan törstig räv. (bildbevis fanns!).

Lotta konstaterar att åren med flytt, nybyggen och trädgårdsanläggning från grunden inneburit mycket tålamodsträning och stress. Men nu har hon och maken i gengäld en trädgård där de utökat möjligheterna för biologisk mångfald, har en större köksträdgård och större växthus än tidigare, torrängar, en genomtänkt äldreanpassning (alla gångar i trädgården går att ta sig fram med rullator på). Och dessutom är den nya trädgården mer lättskött än den i Duvbo. Inbyggda bevattningssystem och odling i sand- och regnbäddar har minskat behovet av manuell vattning och inte så många växter som behöver klippas.

”Vi har nått vår slutförvaring”, avslutar Lotta med ett leende och inbjuder de som är nyfikna på att se deras trädgård att anmäla sig till visningen där i augusti.

Av Ulrika Ramstrand

2023-03-14

Konsten att beskära träd och buskar, Eva Robild

Eva berättade om sin bok, Konsten att beskära: träd och buskar, som faktiskt blev en förändring av hennes liv. För att skriva boken utbildade hon sig i beskärning och upptäckte hur mycket hon njöt av den sysslan. Den känslan överförde hon till oss tillsammans med en massa kunskap.

Till exempel, det är viktigare att man vet varför och hur man beskär än när man gör det.
Verktygen ska vara vassa och inte sprida smitta. Därför ska de rengöras efter varje dags arbete.
Säkerheten är viktig, använd bra stegar och gärna skyddsskor.
Håll i grenen du tar bort så känner du när den släpper och använd alltid tre-stegs-snitt när du sågar.
Stödens uppgift är att stadga rötterna, kronan ska vaja lite så fäster rötterna bättre.
Gör en rejäl grunduppbyggnad när trädet är ungt men var varsam med äldre träd.

Det blev en ordentlig genomgång av fruktträdens beskärning men efter pausen fick vi en hel del tips om hur prydnadsträd och buskar kan beskäras, både för rikare blomning och ett intressantare uttryck. Bilderna var många på vanvårdade exemplar som efter en sakkunnig beskärning blev som nya. Här är det förstås viktigt att ta hänsyn till om busken blommar på års- eller fjolårsskott.

Vi blev verkligen inspirerade att ta oss an både fruktträden och de försummade buskarna som säkert alla har i sina trädgårdar.

Mia Gille

2023-02-21

Odla dina egna snittblommor, från frö till vas med Sofia Wikander, Gillmyra Blomster

Intresset var stort för att komma och lyssna på föredraget om odling av snittblommor. Vi var 87 personer som en februarikväll längtade efter blomsterfägring.

När Sofia och hennes familj flyttade till Gillmyra gård för 6 år sedan arbetade hon som dansare och hade enligt sig själv absolut inga gröna fingrar. Hon sådde då, på kul lite blommor och sen var det kört. Hon la dansskorna på hyllan och började istället odla snittblommor. Gillmyra blomster tog form och består idag av odling och försäljning av snittblommor, skapa blomstrande miljöer och arrangemang till bröllop, till företagsevent, fotografering, butik/restaurang, konsultation om snittblomsodling o dyl.

Gillmyra Blomster är medlem i föreningen Snittblomsodlare i Sverige som består av ca 170 Snittblomsodlare. Föreningen är en s.k Slow-flower rörelse vilket innebär att man månar om att bevara hantverket i snittblomsodlingen, minska avståndet mellan odlare och konsument och odla blommor som får växa i sin egen takt i rätt säsong.

Planering är ett viktigt ledord i vid odling av snittblommor och återkommer i alla avseende.

Utgå alltid från blomsteråret, d v s vad kan man odla och använda som finns tillgängligt vår, sommar, höst och vinter.
Vad är syftet med din odling? Privat eller professionellt?
Var ska du odla dina snittblommor? Identifiera läget för att designa odlingen på bästa sätt. Snittblommor kräver ofta många soltimmar.
Hur stor yta har du?
Bra jord är A och O. Bygg jorden med organiskt material så förnyas jorden löpande samt så odlar man ett bra microliv. Att åstadkomma en balans i den biologiska mångfalden skapar bra förutsättningar att hålla skadeinsekter och sjukdomar borta vilket ger friska och starka växter.

Hållbarhet i vas, stjälklängd, färg och form, är också faktorer att väga in vid val av blommor till snitt. I buketten kan en fokusblomma vara t ex Dahlia, aster, Zinna, en vävare kan va blomstermorot, lång luktärtsranka eller Röllika. ”Godis” i buketten kan t ex vara Luktärt eller Klematis.

Vid frösådd kan man förkultivera, direktså och även vinterså. Även här styr syftet. Vill man ha tidig blomning är det lämpligt att förkultivera, d v s driva upp frö inomhus som sen planteras om och sätts ut i rabatten. Avhärdning är då viktigt vid utplanteringen. Täck förslagsvis med fiberduk för att skydda mot sol och vind. Direktsådd går bra då det är snabbväxande blommor, d v s utvecklingstiden är kort från frö till blomning, eller blommor som kan sås tidigt på säsong och är köldtåliga.

Sofia gav många tips på sorter till snitt, exempelvis;

Annueller: Rosenskära, Aster, Lejongap, Siljor, Sommarflox, Zinnia, tagetes

Bienner: borstnejlika Fingerborgsblomma, Judas Silverpenningar, Blomstermorot

Lökväxter: Tulpaner Narcisser, Alium, Frittalarior

Perenner: Stjärnflocka, mynta, Salvia, pioner, daggkåpa, Iris, Kärleksört, Röllika

Knölar: Dahlia och Ranunkel

Lignoser: Smällspirea, Silverbuske, kornell, forsythia. Syren har blad som håller länge.

Det finns självklart många många fler fina blommor att odla som snitt.

Ni hittar mer om Sofia på www.gillmyrablomster.se och fler odlare hittas på föreningen Snittblomsodlare i Sverige www.snittblomsodlare.se

/Carina Blixt

2023-02-21

Årsmötet 2023

Sollentuna Trädgårdsgille höll sitt årsmöte den 21 februari 2023 i Amorinasalen. Mötet var relativt välbesökt och årsmötesförhandlingarna var som vanligt väl förberedda med Riitta Almgren som ordförande och Maria Ågren som sekreterare.

(på bilden till vänster syns nya styrelsen)

Medlemmar

2022 hade Gillet 541 huvudmedlemmar, 91 familjemedlemmar och 16 personer med dubbelt medlemskap, vilket är i stort sett detsamma som under 2021. Liksom tidigare år är det bara att konstatera att vår förening är välskött och väl fungerande. En eloge till styrelsen som lägger ner ett omfattande arbete med en väl fungerande ansvarsfördelning och ett tack till alla resurspersoner som stöttat styrelsearbetet.

Program

Under 2022 har vi sluppit effekterna av pandemin så föreningen har i stort kunnat återgå till normal verksamhet. Programmet har omfattat sju föredrag, åtta trädgårdsvandringar, besök i Hammarträdgården i Roslagen och Dahliaträdgården i Enskede. Växtkalasen under vår och höst har genomförts som vanligt och årets kurser gällde trädbeskärning och tillverkning av pionstöd. En ny mkt uppskattad aktivitet var tomatprovning hos Agneta Östlund.

Med anledning av de höga portokostnaderna testades distribution av programbladen via e-post under hösten. Testet föll väl ut, så i fortsättningen kommer vi att få programbladen elektroniskt. De medlemmar som inte har e-post kommer att få programmen i brevlådan som vanligt.

Ekonomi

Föreningens ekonomi är god, resultat och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2022. Årsmötet fastställde budgeten för 2023 och beslöt att årsavgiften för 2024 ska vara 375 kr för huvudmedlem och 20 kr för familjemedlem.

Val

Under 2023 kommer styrelsen att bestå av ordförande Gizella Vizler Lindberg – vald på två år, Riitta Almgren - vice ordförande vald på ett år samt ledamöterna Jill Åkerblom, Elisabet Bernhardtz och Maria Ågren, valda på två år. Nya i styrelsen är ledamoten Ann Wallén samt ersättarna Ulrika Ramstrand och Linda Brovall. De är alla valda på ett år.

Som revisorer för 2023 omvaldes Maria Hertzberg som ordinarie revisor och sammankallande, Eva Holmgaard som ordinarie revisor och Berit Bergquist som revisorsersättare. Som valberedning för 2023 omvaldes Maria Sundström och Lena Boström. Som ny ledamot valdes Maria Gille.

Avtackning

Efter mångårigt engagemang lämnar alltså Maria Gille, Carina Blixt och Therese Larsson styrelsen och Lars-Åke Östman valberedningen. Riitta tackade för deras insatser med tal och blommor och mötet med varma applåder. Som tack för sin tid som ordförande i Gillet fick också Riitta blommor och varma applåder.

Efter kaffe med dopp som föreningen bjöd på, höll Sofia Wikander ett stimulerande föredrag på temat ”Odla snittblommor, från frö till vas”.

Vid pennan Anita Kollerbaur

2023-02-07

Frökalas

Februari är en optimal månad för att planera för våren och trädgården. Trädgårdsgillets frökalas 7 februari samlade nästan 40 medlemmar som dukade upp ett omväxlande och intressant utbud av fröer och knölar av olika slag. Påsarna var välmärkta och intresset var stort.

Och kvällen bjöd på ny kunskap! Vi hade bjudit in Dahliaentusiasterna som visade hur man delar på dahliaknölar, förvarar, planterar, vattnar… Proffsigt och pedagogiskt, nästan som en kurs! Vi avslutade kvällen med kaffe och trädgårdsprat, så härligt!

// Rita Almgren

2023-01-18 Ljussättning av trädgården med Torbjörn Eliasson

Torbjörn Eliasson, internationellt känd ljusdesigner bjöd på en liten grundläggande ljusskola och delade med sig av sin kunskap om belysning med fokus på utomhusmiljöer.

Ibland behöver vi belysa utomhus för att trivas inomhus, utemiljön blir som det förlängda rummet. Man gestaltar miljöer t ex trädgårdens olika rum, med ljus för att skapa en känsla och eller lyfta fram en funktion såsom t ex entré, parkering, gångar och altaner.

Med olika färgtemperatur och ljusvinklar kan vi lyfta fram, särskilja, vägleda eller hålla tillbaka. Det är fint och ger en bra dynamik att blanda olika färgtemperaturer. I och med LED-lampan som drar lite energi så går det att skapa mycket med en lite insats både i form av energi och pengar.

Färgtemperaturer mäts i enheten kelvin. Vanliga färgtemperaturer som används är varmvita toner 2700-3000 kelvin och kallvita, 4000 kelvin.

Några, av de många praktiska tips som Torbjörn delade med sig av, är att bl a tänka på;

80% som köper en lampa gör det för att den är snygg men det är viktigt att tänka på funktion, färgtemperatur och hur ljuset sprider sig.
Lampor ska inte blända – det förstör mörkerseende
Rörelsedeckare är lämpliga att använda vid t ex parkeringsplatsen, vedboden och som säkerhet i trädgården vid mörka utsatta områden.
Belys rörligt vatten underifrån så att ljusstrålen följer med vattenstrålen upp
Stillastående vatten belyses på bakgrunden. Om man ljussätter direkt på eller underifrån i stillastående vatten gör att minsta lilla skräp syns.

Torbjörn rekommenderar att man måste pröva och testa för att lära sig. Så hem och köp och ett billigt provkitt med sladdar, kontakter och lampor och testa runt.

Carina Blixt